Jan Svenungsson

Hultman, Kristina. "Duty Now For The Future",

in: Brytningstider, Norrköpings Konstmuseum 1998


- Jag började arbeta förutsättningslöst med det här projektet. I början av förra hösten flyttade jag tillbaks till Berlin. Det fanns mycket tid så jag började läsa en självbiografi av konstnären Bengt Olov Österblom som jag fick tag på via Konstmuseet i Norrköping, en text som han aldrig fick publicerad. Jag blev nyfiken. Det är en spännande text.

Varför intresserade du dig för honom?

- För att det fanns en opublicerad självbiografi av en konstnär som handlar om det optimistiska 3O-talet. I ett första läge tänkte jag att jag skulle använda mig av citat ur den, kombinerat med de fotografier som jag på en höft hade börjat ta med min storformatskamera.

Jag hade börjat fotografera runt om där jag bor: Checkpoint Charlie, Mauerstrasse. En väldigt politiskt och historiskt central plats i Europa skulle man väl kunna säga. Samtidigt pågår de där enorma byggarbetena på Potsdamer Platz bara några hundra meter bort.

När man fotograferar med storformatskamera är stativet mycket tungt. Ofta måste man åka bil. Nu började jag i stället fotografera inom en så snäv omkrets från huset så att jag kunde gå till fots. Det gav en naturlig begränsning.Jag fotograferade väldigt många bilder under hela slutet av hösten och in på det här året och gradvis började en slags berättelse gestalta sig.

Och Bengt Olov Österblom försvann ur bilden?

- Ja, det blev så, jag kunde inte längre kombinera dem. Jag hade heller ingen lust att göra ett historiskt arbete, så det känns bara skönt att han försvann. I stället har jag gjort en komposition av fjorton stycken fotografier som inte bara är enskilda bilder utan också tillsammans utgör en bild. Titeln är lånad från en skiva med Devo från slutet av 70-talet: Duty Now For The Future. Sentensen bara dök upp under arbetet, men till skillnad från Bengt Olov österblom så lyckades den stanna kvar.

Du söker efter en viss typ av bilder?

- De är svåra att beskriva, det är en form av laddade platser; utan direkt närvaro av människor. Där man kan stiga in i ett ganska tomt rum och föreställa sig saker.

Och du talar om någon slags berättelse?

- Ja, fast den kan jag inte benämna. Jag har försökt skapa en verbalt omöjlig berättelse, som jag vill ska vara klar och tydlig - den måste ses.

En berättelse som vi betraktare kan dela med dig?

- Det är själva förhoppningen.

Checkpoint Charlie är ju verkligen en symbolmättad brytpunkt. Tycker du det är relevant att tala om vår tid som en brytningstid?

- Som skapande konstnär tycker jag att det är väldigt svårt att göra svepande formuleringar. Jag försöker fokusera uppgifter och projekt så starkt som möjligt och utvinna största möjliga styrka, kunskap och resultat ur varje enskild sak.

Jag kan visserligen förhålla mig till din fråga ur ett historiskt perspektiv. Men jag har svårt att ställa mig vid sidan av min egen tid och betrakta den i form av brytningstid eller något annat. Jag hoppas vara en del av min tid, en del av de kulturella företeelser som bildar en definition av vår tid. Om man vill vara det så kan man inte samtidigt titta sig själv i spegeln hela tiden.

Kristina Hultman